Beroende, psykisk ohälsa & NPF-Diagnoser
Föreningen strävar efter att bidra till en öppen och verklighetsförankrad bild kring beroendesjukdomen, psykisk (o)hälsa och att leva med olika NPF-diagnoser.
Vi vill med både vår breda och mångåriga kunskap och egen erfarenhet, tillsammans med utbildning och kompetens, ge hopp till medmänniskor om andra sätt och leva, samt på att visa att de faktist går att välja nya vägar i livet. Föreningen arbetar också utifrån filosofi om att var och en beroende har olika förutsättningar på resan mot ett drogfritt och nyktert liv. Och därför låser vi oss aldrig fast vid en enda metod för att en människa skall ta sig framåt på sin livsresa mot ett bättre och icke-destruktivt liv.
Ofta är det så när livet känns kämpigt o omöjligt att något av det viktigaste som finns, är att ha någon att prata med. Någon som förstår eller vet hur det är. Stöd, tips och råd från någon som själv haft tuffa o kämpiga saker i livet, kan ibland vara ett avgörande stöd för att klara dom hinder o murar man känner blockar en. Vare sig man är anhörig, närstående eller någon som kämpar med problemen. Vikten av en medmänniska som lyssnar, förstår hur det känns och som bara är nära, är en så viktig del i en process för att förändra något från negativt till positivt.

Sara Eriksson heter jag och är i bosatt i Piteå med min man och våra 2 barn, är 35 år och är förutom att vara ledamot i styrelsen, även ansvarig för den NPF-verksamhet föreningen bedriver. Jag har både en egen ADHD.diagnos och har barn som båda har diagnoser, så jag vet hur både kämpigt, roligt, påfrestande och positivt i en salig blanding det är att vara förälder.
Presentationen kompletteras inom kort...

André Thurström heter jag och är bosatt i Piteå, är 43 år och förutom att vara en av föreningens grundare, är jag också samordningsansvarig för arbetet inom området Beroende med fokus på specielt alkohol- och narkotikafrågor.
Drivkraften som driver och brinner i mig i mitt engagemang i föreningen, grundar sig därför i att jag vet personligen hur de är att leva ett liv i beroende, hemlöshet och kriminalitet. I april 2012 stod jag i en livssituation där jag var tvungen ställa mig själv frågan om jag ville leva eller om jag ville dö. Efter överdoser, psykoser och förbannat massa misär, tog jag efter ca 20 år beslutet att (över)leva. Nu 9 år senare, tackar jag mig själv varje dag för att jag valde rätt, och för att jag hade styrkan att göra det med stöd av både familj, vänner och medmänniskor.
Kärlek
// André